BRB Sundsvall! 14:55

Känns lika äckel deprimerande varje gång jag ska hem ifrån Sundsvall. Jag vet dock att ja måste och det är inte alls långt kvar till sommarlovet, ska leta lägenhet i Sundsvall då, åt mig och min bebis. Men jag har tänkt på det. Barn och fritid är en sån klass man kommer in i bäst första året, men man lär väl komma in lika bra nu också? Hoppas dock på det, för på just barn och fritid har jag bara vänner som kommer gå i trean nästa år. Men jag känner många som går på Västermalm, där jag ska börja om det blir som planerat nudå. Min älskade bebis ska flytta med mig också, han kommer få vara hos mormor under veckorna och jag kan säga att jag är lite rädd. Jag kommer sakna min klass och mina vänner MEN jag trivs bättre i Sundsvall, det är plågande att vara hemma dock kanske jag inte hade tyckte det om jag inte var uppväxt i Sundsvall men men nu är det som det är. Tillfälligt är jag nöjd med mitt val och ska prata igenom det med mamma när jag kommer hem. Dock känns de väl lite pisst att jag förmodligen kommer behöva sommarjobba om jag flyttar tillbaka men det känns värt om jag själv mår bättre lixom.  Jag har väl aldrig helt känt Järvsö som hem men ja. Jag är den där spralliga cheyen som inte är blyg och vill träffa nya människor hela hela tiden, och den möjligheten har jag inte i Järvsö för där känner redan alla alla. I början trivdes jag helt okej där nere, men nu säger jag typ aldrig hem utan bara ”Järvsö” eller ”där nere”. Jobbigast om jag flyttar kommer nog bli att flytta ifrån mamma pappa och Linus och kommer heller inte få träffa tilde lika ofta. Men jag gör det som känns bäst för mig i slutet. Ingen annan kommer kunna påverka det, men komma med åsikter som kanske får mig tänka om, men i slutet är det jag som avgör för det är trotts allt min framtid. Jag känner mig glad men endå tom, helt sickt. Men jag tänker på när jag faktiskt bodde i Sundsvall då man drog o spela fotboll med alla vänner på kvällarna, hade dom dära älskade basket träningarna på lördagarna och sen det där att man kunde gå vart man ville för allt va nära. Man kom hem tre fyra på nätterna om inte senare, busplingade och allt. Jag saknar precis allt här. Sedan har jag faktiskt dom vänner som betyder mest för mig i Sundsvall som, Malin, Jeffe, Felix och Sandra och det är jobbigt att vi kan träffas så sällan efter vi ha så gott som bott ihop. Lika jobbigt som att jag inte kan träffa mina syskon varje dag. Jag märker att det låter som jag inte kommer sakna mina kompisar nere i Järvsö alls MEN det är klart jag kommer, jag har många bra vänner där också, men saken är den att jag tror att jag kommer kunna träffa dom mer än vad jag har träffat mina vänner i Sundsvall för att förr träffades vi varje dag, sen vart det varannan vecka till engång i månaden till en gång i halv år till en gång per år och ja det är jobbigt.  Men mamma o pappa bor ju där nere så då kommer jag väl träffa dom mer,  sen vännerna här hemma i Sundsvall ha fått barn osv så dom har inte lika lätt att ta sig ner till mig men dom kommer när dom kan och vännerna där nere har lättare att komma och hälsa på för vänskapen hänger på två personer inte bara på en.  Så om dom vill hålla vänskapen vid liv får dom allt ta och komma och hälsa på mig också haha  , ne men ärligt. Jag kommer sakna dom där nere, men jag är en storstads tjej och that´s it jag trivs inte i Järvsö och när jag är så gammal som jag är nu och kan flytta själv varför inte då ta chansen?